måndag 23 februari 2015

torsdag 12 februari 2015

Manuset är lite kort

Under kvällens redigeringspass slog det mig att jag skyr orden "att" samt "och". Om jag kunde förmå mig att peta in dem på rätt ställe i texten så skulle det addera minst tjugo sidor. Typ.

Dagens grammatiska lärdom

Skulle det passa med "vi" i en mening, så passar det även med "de".
Passar "oss", så passar det även med "dem".

Kom över till oss, gå över till dem. Vi gick över, de gick över.

Tadaaaaa!

tisdag 10 februari 2015

Just DEN känslan

Känslan när man får en snilleblixt på dass på jobbet. Rusar till datorn, mailar sig själv det grövsta och inser att det är dagar tills man har tid att faktiskt skriva det. Just DEN känslan.
 
Apropå att manuset är för kort. Att jag trots jag-form presens inte riktigt tränger in i huvudrollens tankar. Och plötsligt finns lösningen där. Hur saker ska adderas till det befintliga benranglet till manus, hur jag ska ge det mera kött och blod.

fredag 6 februari 2015

Freeedagsmys

Komsi komsi traktorn.
1 meter snö + blidväder = takraset from h-ll. Jag skottade undan tills vi tog oss ut med bilen, sedan fick O ta över.

Pustar ut med apelsinfestis och " The wedding singer" på tv.

Plötsligt är det plusgrader och från himlen lyser en konstig stor lampa


Jag passerade ett industriområde idag och tänkte fota ett av mina favoritmotiv; övergiven tågräls. Döm om min förvåning när det stod en rälsbuss där. I februari. De brukar trafikera inlandsbanan under sommarmånaderna.


Smygfotad på avstånd.

Passade på att fota ett annat favoritmotiv; skorstenarna på det gamla värmeverket. Jag tänker mig att någon klättrar upp där för att se om det finns några tecken på liv i omgivningen, tecken på att det finns andra människor kvar. Och det gör det ju givetvis inte, inte som hen ser i alla fall. Möjligtvis gömmer sig någon elak/rädd typ i en förfallen verkstadslokal en bit bort.

Ser inte lika dramatiskt ut med snö...


...som utan.



Gårdagskvällens aktiviteter...

Dagordning, choklad samt halsen på lånad ukulele.
...involverade årsmöte, choklad, samt sång och spel med gamla bandet. Man sjunger inte så jättebra med choklad i svalget, men det var oerhört roligt att spela igen.

onsdag 4 februari 2015

Hur jag gör, del 10

 

Jag gillar att planera i förväg när jag skriver. Tänker ut hur manuset ska börja och hur det ska sluta, lägger in viktiga händelser däremellan och en hyfsad tidslinje. Jag diskuterar med min sambo, kontrollerar om det jag skriver är logiskt. Jag skriver synopsis, stolpar upp handlingen, lägger in årstidsväxlingar och huvudkaraktärernas känslostämningar. Jag beskriver karaktärerna ingående och upprättar även ett dokument där jag försöker fånga stämningen ur inspirationen jag har. Sedan öppnar jag inte de här dokumenten igen under hela skrivarresan. Att faktiskt använda mitt detaljerade synopsis är mördande för inspirationen, det var så jag tog kål på skrivprojektet jag kallade "Rött".

 

Jag är en sån där otäck människa som bara har allt i huvudet. Som efter den oerhörda planeringen bara skriver ur mig allt, kronologiskt, utan mer stödanteckningar än några rader längst ner i manus om vad som ska hända i kapitlet efter det kapitel jag håller på med. Jag antar att det här sättet att jobba har sina svagheter; jag har läst om långa uppstartsträckor efter någon veckas skrivpaus, eller att det skulle uppstå logiska luckor i texten eller att trådar av handling försvinner ut i tomma intet. Men det har hittills inte hänt mig, inte ens efter ett uppehåll på fyra månader när hjärnan var lite rökt av andra anledningar. Ibland känner jag mig som en rookie, när mer erfarna författare bloggar om kontor tapetserade med post-its eller stora ritrullar som används för att hålla ordning. De där fulltecknade anteckningsböckerna som ”alla” har är verkligen avundsvärda för mig. Jag önskar ibland att jag skulle vara en sådan människa, som kunde arbeta med handlingen utanför själva huvuddokumentet. Men jag kan inte. När jag gör så är det som om historien läcker, på samma vis som om någon skulle läsa innan råmanus var hyfsat färdigt.

 

Vad är det jag försöker säga? Kanske att min skrivprocess kan förefalla något sårbar, men att den inte är det.

 

söndag 1 februari 2015

M'kay

Det har uppmätts 53 cm nederbörd i form av snö den senaste veckan, och det bara fortsätter att vräka ner. Just nu snöar det horisontellt. DET RÄCKER NU!