onsdag 15 mars 2017

Gestaltningspanik

Har petat lite i manuset under ett par kvällar, mest för att se om det fungerade för mig att redigera ett kapitel i taget. Har brottats med kapitel ett och tycker att det känns stabilt att jobba så. I stället för att hasta vidare i redigeringen går jag tillbaka till samma stycken flera gånger, och det gör att jag kan fokusera bättre än förut.

Tyvärr uppkom något av en gestaltningspanik. Inte så att jag inte gestaltar, det blir snarare alldeles för mycket av varan, så att texten blir överlastad och lite utan rytm när man läser. Jag tycker det är asjobbigt när det hakar fast under läsningen, jag vill gärna att det skrivna ska kännas sömlöst att läsa.

Nej, för att rädda det här jag tror att jag ska återgå till att vila, och så skulle jag vilja läsa en väl gestaltad bok för vuxna, gärna inom spänning, deckare, eller liknande. Någon som har ett tips på en sådan bok...?

18 kommentarer:

Carina Deckner sa...

Och när får moster den stora äran att läsa...??

Annika sa...

Efter första redigeringsrundan! :)

Helena sa...

Det viktigaste är ju att upplägget känns bra, vilken lättnad! Gestaltning är väl något av det svåraste när man skriver...

Själv fick jag lite av en aha-upplevelse när jag hörde ett podd-avsnitt av Bakom boken där Gunilla Bergström intervjuades. Hon beskrev så bra tycker jag hur man kan hitta en enda enkel mening med tre ord som beskriver mer än flera stycken utbroderad text om hur allt var och såg ut. Tror meningen i hennes exempel var "havet låg svart" eller nåt sånt där. Jag försöker tänka så sedan dess, att försöka hitta ett enda precist uttryck istället för att kämpa runt i långa haranger och tycker det känns riktigt bra i mitt manus hittills.

Men, tror många olika varianter absolut kan funka. Mina favoritförfattare just nu är Jo Nesbo och Håkan Nesser och deras gestaltning ser ju oerhört olika ut men funkar ändå så bra i sitt sammanhang.

Annika sa...

Helena: Ska genast ladda hem Gunilla Bergströms avsnitt, har lyssnat på det tidigare men var inte i lika stor gestaltningsnöd just då :-)
Har varit nyfiken på både Nesbo och Nesser, så det här är kanske ett bra tillfälle att läsa något av dem båda. Tack för tipsen!

Marie: Mitt skrivliv sa...

Nej, ingen panik nu! Lugn och fin. Men jag känner igen mig!
Jag tycker att Karin Alvtegen är bra på gestaltning, exempelvis Fjärilseffekten.
Tack för poddtips, ska också lyssna.

Annika sa...

Marie: Det blir så låst ibland när man övertänker, ska verkligen försöka vara lugn och fin och pausa mig ur krisen :)
Tack för tips om Alvtegen, ännu en författare jag är nyfiken på men inte har läst.

Eva-Lisa sa...

Det är nästan bättre om du har för mycket gestaltning än för lite, för det går snabbare att stryka några gestaltningar, än att lägga till fler :)
Ett tips som jag kan ge på bra gestaltning är Du, av Caroline Kepnes. Den boken är grymt bra skriven och ett fint exempel på hur man även kan använda språket för att gestalta en karaktär.

Annika sa...

Eva-Lisa: Ah, hade inte tänkt på den aspekten, det GÅR ju faktiskt fortare att stryka!
Alltså den där boken, har hört så mycket gott om den så blir nog tvungen att läsa :)

Eva-Lisa sa...

Precis, så där sparar du en massa tid :)
Det tycker jag! Språket i den är nästan hypnotiserande. En av de mest välskrivna böckerna jag har läst på senare år :)

Annika sa...

Eva-Lisa: har redan laddat hem den i Storytel, tänkte prova läsa på plattan rätt snart :)

Helena sa...

:) 34 min in i avsnittet om du inte vill lyssna genom hela!

Sara sa...

Nesser är en storfavorit även här, fast nu var det längesedan jag läste något av honom. Just nu läser jag Malin Persson Giolitos Störst av allt (sist av alla, kanske? Jag brukar vara sist på bollen när det gäller omtalade/hypade böcker...). Har inte kommit så långt än och inte analyserat vad det är jag fastnar för egentligen, men det är fängslande och riktigt välskrivet tycker jag.

Lycka till med fortsättningen, och så säger jag som Marie: ingen panik! :-)

Bara hittepå sa...

Jag håller nog med Eva-Lisa här att det är lättare att stryka än att lägga till. I och för sig är jag själv den sortens person som börjar med nästan ingen gestaltning alls och sedan gradvis bygger på, men det är ändå en ganska spretig process där jag provar många olika uttryck och sedan oftast raderar hälften dagen därpå. Jag tror absolut att det är bra att sträva efter det precisa, men åtminstone i mitt fall måste jag tillåta mig en del babbliga utsvävningar för att nå dit. (Tycker för övrigt att det är så intressant att läsa om ditt skrivande just för att vi verkar vara så olika i hur vi går tillväga, men att vi ändå ofta brottas med liknande frågor).

skrivalasaleva sa...

Gestaltning som jag lägger märke till tycker jag kanske inte är den bästa, för just nu kommer jag bara på exempel på hur jag vill undvika att gestalta. Läste en bok där taggtråden ovanpå ett stängsel beskrivs som serpentiner på ett kalasbord. Funkade inte för mig.
Håller med föregående talare. Hellre stryka än kämpa med att lägga till. Så du ligger liksom på rätt sida av det ;)

Annika sa...

Helena: Toppen :)

Annika sa...

Sara: Tack, jag anstränger mig verkligen för att skippa paniken :)
Störst av allt har jag läst, tyckte mycket om den och ska nog gå tillbaka för att se hur Malin PG jobbat med sin gestaltning. Något måste ju fungerat liksom :)

Annika sa...

Bara Hittepå: Jag är (tyvärr) expert på att göra vad jag kallar för att flödesgestalta. Tänker undermedvetet att "det är bäst jag gestaltar!" och så gör jag det. Väldigt mycket. Så där så att jag gråter blod när jag läser igenom nu under redigeringen, bara för att texten är överlastad. Men, det ÄR lättare att stryka än att lägga till, och det känns väldigt bra i själen när texten till slut (förhoppningsvis) blir lite mer luftig och lätt :) Mina utsvävningar är verkligen babbliga, tyvärr på ett torrt byråkratiskt sätt pga yrkesskadat skrivande :-D Ska skriva ett inlägg om det också någon gång.
Det är verkligen intressant att se att vi allesammans brottas med liknande problem, även om vi skapar de där problemen på lite olika sätt!

Annika sa...

Skrivaläsaleva: Men hu, serpentiner på ett kalasbord...? Ibland är det rätt skönt att se att även en utgiven författare gått lite vilse i gestaltningsdjungeln, även om det är lite jobbigt att orka igenom en sådan bok. Håller med om att man inte vill lägga märke till det, jag gillar när det känns sömlöst att läsa!
Känns helt ok att ligga på rätt sida av stryka/skriva till :)