måndag 13 mars 2017

Jag hjärta redigering.

Jag vilar från texten nu när råmanusfasen är över, och sedan börjar redigeringen. Tänk så underbart att få sätta tänderna i ett manus med början, mitt och slut!

När jag redigerar kan det bli nästan hur många rundor som helst, tills jag helt enkelt får nog och bestämmer mig för att manuset är tillräckligt bra. Känslan av att manuset duger sitter långt inne och jag redigerar absurt mycket.

När jag redigerar brukar jag inleda med en genomläsningsrunda, där jag fixar lite småpill *. Sedan hattar jag omkring väldigt mycket, ändrar lite här, kompenserar för ändringen där, och sabbar så helt plötsligt kapitel två. Ändrar kapitel två, och blir då tvungen att fixa slutet, osv osv. Det här tar väldigt mycket tid i anspråk och texten riskerar att aldrig bli färdig.

Den här gången tänkte jag prova på något nytt. Skrivaläsaleva berättade om sin metod, där hon arbetar ordentligt med ett kapitel per vecka, och jag tänkte faktiskt prova på det jag med. Kanske hoppar jag lite för att åtminstone markera i texten var jag behöver kompensera för ändringar, och kanske kör jag mer än ett kapitel någon vecka, men jag tänker att grundtanken är god och att jag ska sikta på att följa den. Målet med det mer strukturerade arbetet är att inte stressa iväg med redigeringen, och att inte behöva ha precis allt i huvudet hela tiden. Här tänker jag fokusera mycket på logik, gestaltning, karaktärer, intrig, stämningar, ton, etc. Jag inbillar mig också att jag kommer att ”känna” texten bättre efter en sådan här genomarbetning, och slipper kanske bläddra så oerhört mycket för att hitta rätt när jag söker något.

Efter hattandet brukar jag köra några strukturerade redigeringsrundor, och jag ser ingen anledning till att göra annorlunda den här gången, efter kapitelarbetet. Så här ungefär brukar jag göra:
  1. En snabb genomläsning (gärna med annat teckensnitt) för att hitta sådana fel som hjärnan bara ser när det går fort. Fascinerande hur många småfel som dyker upp i den här rundan. Brukar nu känna allt starkare hatkärlek till alla de där orden och börjar oftast ärligt talat bli lite less på min text i det här läget.
  2. Läsa på papper med rödpennan i högsta hugg. Detta är vad jag skulle kalla den maniska fasen, och det är även nu hatkärleken till manuset är som allra starkast.
  3. Lägga in ändringar i dokumentet. Stegar mig fram mellan det jag i utskriften markerat med rött, och läser ingenting förutom det som behöver ändras. Börjar känna doften av målgång, och tycker oftast själv att jag är något av ett geni!
  4. Läsa igenom en sista gång på paddan, för att se om allt stämmer. Det ska inte ändras någonting alls under den här genomläsningen om det verkligen inte behövs, och det sätter impulskontrollen på prov.



*Småpill = stavfel, kommatering, meningsuppbyggnad etc.

12 kommentarer:

Sara sa...

Som rookie i sammanhanget är det jättekul att få ta del av tankar och arbetssätt från en mer redigeringsrutinerad! :-) Jag blir lätt lite snurrig av allt hattande fram och tillbaka, olika redigeringsrundor och det där att försöka behålla fokus. Då är det lärorikt att få läsa om hur andra gör! Nu har jag faktiskt gjort upp en egen tidsplan också, som jag hoppas ska ge mig lite välbehövlig struktur under arbetets gång.

Annika sa...

Sara: kul att det kan glädja någon :)
Blir också snurrig av allt hattande och känner ibland att jag nästan skriver sönder texten när jag gör så. Tror på det här nya sättet att jobba. Har börjat på en kapitelöversikt också, efter tipset hos dig :) Förstår inte varför jag inte gjort så tidigare?

Marie: Mitt skrivliv sa...

Grattis till färdigt råmanus! Nu jäklar 😄
Det där hattandet känner jag igen, ska testa att vara mer strukturerad framöver. Tänkte åtgärda en sak i taget, inte allt på en gång... om det inte blir bra testar jag också kapitel för kapitel. Det viktiga, tänker jag, är att det blir överblickbart och hanterbart - och att man inte blir överväldigad.
Ska bli så kul att hänga med dig i redigeringen eftersom jag befinner mig på samma plats i processen. Heja oss! 😄

Annika sa...

Marie: Överblickbart och hanterbart; exakt så! Har du någon plan för att komma dit? :)
Har tidigare haft förmånen av fungerande fotografiskt minne, och då var det inget större problem att redigera hattande, men nu efter utmattningsh-vetet är förmågan (ehem) något sämre, och jag måste hitta nya arbetssätt. Jobbigt men ändå rätt kul process!
Ja men exakt, heja oss! :) Kul att vi är flera som redigerar, det är så roligt det här att kunna ta del av hur andra gör :)

Helena sa...

Ja vad roligt, låter som ett jättebra upplägg! Har själv redigeringsfasen som målbild just nu men det är en bra bit kvar. Men, den där sista genomläsningen utan att ändra någon känns omöjlig, den skulle jag nog inte klara av att genomföra...

Annika sa...

Helena: Nej, jag har heller aldrig lyckats att inte ändra något under den där sista genomläsningen :-D Brukar till slut starta datorn i panik och ändra ändra ändra! Önskar att impulskontrollen var lite bättre, kanske funkar det den här gången....? :)

Elin Säfström sa...

Grattis till alla som har ett arbetssätt som inte går ut på att hatta omkring i manuset. Själv har jag aldrig gjort något annat, men ämnar göra ett allvarligt försök att ta till mig tips från alla er andra.

Sista genomläsningen inför utgivning är förfärlig - förfärlig! - men en sista genomläsning inför inskickning till förlag behöver inte vara så blodigt som man kanske kan få för sig. Visst, det ska vara genomarbetat och så bra man kan åstadkomma på egen hand, men man ska komma ihåg att det finns flera sätt som är bra och att förlaget inte kommer att tacka nej p.g.a. smågrejer ifall de gillar manuset i sin helhet.

Annika sa...

Elin: jag har försökt gå ifrån hattandet den här gången, mest för att jag inte är så bra på det :-D
Skönt att höra att inskicks-versionen inte behöver vara über-perfekt, som perfektionist är det ibland (jätte-)svårt att nöja sig och faktisk trycka på send.

Kristina sa...

Hrm... jag prokrastinerar fortfarande. Har läst igenom manuset men inte riktigt kommit igång med redigeringen än. Men snart så. Kanske till helgen! Skönt att få läsa hur en rutinerad redigerare jobbar! :) Det underlättar alltid att få tips. Jag måste nog lägga upp en strategi tror jag.

Skriviver sa...

Vad roligt att höra om din process! Jag tror absolut att det kan vara ett bra sätt att göra som skrivaläsaleva och redigera ett kapitel i veckan. Men hur gör du med de övergripande sakerna? Som röst/ton, olika trådar i berättelsen, processer och så? Du tar inte dem först? Jag brukar försöka redigera vissa saker i en följd (som relationen mellan två personer, eller en viss persons inre monolog gällande ett visst tema), för att inte tappa bort känslan i det när jag hela tiden måste tänka noga över helt andra saker. Men jag hattar fortfarande galet mycket, för manuset är ju i grunden inte färdigt än. Åh, den dagen, den glädjen! ;)

Annika sa...

Kristina: Prokrastinering är väl författarens enda sanna vän…? :-D
Har nog aldrig haft en sån här tydlig strategi tidigare, och hoppas att det ska hjälpa mot mitt eviga hattande (som har en tendens av att inte vilja ta slut). Blir kul att följa dig genom redigeringen :)

Annika sa...

Skriviver: Jag tänkte ta de där övergripande sakerna (logik, gestaltning, karaktärer, intrig, stämningar, ton, etc) fokuserat, kapitel för kapitel. Har förut tagit en runda och tänkt att jag bara skulle se på tex en viss karaktär, men det har alltid slutat med att jag hittat något annat och hoppat på det tåget i stället och så vidare och så vidare, för att helt ha kommit ifrån den där karaktärsgrejen jag egentligen var ute efter. Om jag bara kör ett kapitel åt gången tänkte jag att jag kan hoppa på alla de där tågen samtidigt, utan att det spårar ur :-D