tisdag 16 maj 2017

När jag var tolv år skulle jag viftat med intressevimpeln över detta inlägg.

Under första redigeringsomgången sammanställde jag en lista över ticks jag har när jag skriver, ord som upprepas in i absurdum, och annat som mitt ordbehandlingsprogram skulle kalla att ”det här ordet förekommer ofta i texten” när jag gör en sökning. Så här kommer den, listan över ord (utan inbördes ordning) som utgör en alldeles för stor del av min text:

 

Sådant som förminskar texten, och som är överanvänt bland kvinnliga författare i första hand, eftersom vi kvinnor tydligen socialiceras till att förminska det vi vill ha sagt.

- kanske

- lite

- nästan

- ganska

 

Sådant som indikerar att jag slögestaltar:

- som om

- tänker

- känner

- inser

- blir varse

- ser

- hör

- plötsligt

 

Sådant som indikerar att mina karaktärer bär på någon mystisk sjukdom, och även att jag tar slögestaltningen till helt nya nivåer av slött:

- ler

- huttrar

- flinar

- nickar

- skakar på huvudet

- obstämd rörelse

- handen/hand/händer (det är många händer som fladdrar omkring i mina texter)

- harklar sig

- hör mina egna hjärtslag

- blodet susar i tinningarna

- andas högt/tyst/tungt/ljudlöst/ytligt/etc

 

Sedan inte att förglömma:

- orter som byter namn

- karaktärer som byter stavning på sina namn

- alla namn stavas med ”w” i stället för ”v” (well spotted av testläsare)

- the male interest kallar plötsligt min huvudkaraktär för det som huvudkaraktären i dystopierna heter. Till mitt försvar börjar deras respektive namn på samma bokstav.

14 kommentarer:

Carina Deckner sa...

Du ska inte vara så självkritisk, jag tycker du är duktig!

Annika sa...

Moster C: tack kära du!

Eva-Lisa sa...

Hehe, ja det där känner nog de flesta som skriver igen.
Det märkliga är att när man lär sig att bemästra ett ord (alltså att undvika att använda det så ofta) uppstår ett annat sådant ord, har jag märkt :o
Man får nog helt enkelt inse att mycket av redigeringen handlar just om att stryka onödiga ord :)

Annika sa...

Eva-Lisa: Ja! Man ersätter ett irriterande ord med ett annat lika irriterande! Tex inser & blir varse.
Exakt, redigering är en enda lång ordjakt :)

skrivalasaleva sa...

Du är i gott sällskap :) Och när jag redigerar bort det mesta av det här märker jag ju att en liksom ändå fattar vad jag tänkt. I alla fall fattar jag vad jag tänkt. Hm... Börjar bli dags att be andra ta en titt på eländet. Men först ska jag bara redigera lite, lite till... ;)

Sara sa...

Haha, igenkänning på den! Fast till mystisk-sjukdom-symtomens försvar måste jag ändå säga att jag föredrar de enkla och raka "ler" och "skrattar" framför mer konstlade varianter som att det rycker i mungipan. (Det kan vara så att jag går i försvar här för att jag är väl medveten om att jag ganska (!) friskt använder både le, huttra, flina, nicka och skaka på huvudet. :-)

Elin Säfström sa...

Haha! Jag är övertygad om att vi alla har minst lika digra listor på sådant som vi egentligen borde fundera över att minimera i våra texter. Jag vet att jag har oceaner av rent skräp i mina.

Annika sa...

Skrivalasaleva: Man kan alltid redigera liiite till :-D Ibland gör jag det mest bara för att jag är så nervös inför att skicka manuset till testläsare :)

Annika sa...

Sara: Att det rycker i mungipan låter liksom som ett ÄNNU värre symptom på samma sjukdom :-D Jag föredrar de enkla uttrycken framför de konstlade, ibland är himlen så att säga bara blå. Jag använder också de där orden rätt så friskt och har kört fast i hur man varierar sig. De dyker oftast upp i samband med dialog, och jag experimenterar med att köra dialogen rakt av, men det känns i stället lite torftigt.

Annika sa...

Elin: blir alltid lika upplyft när fler har samma "problem" :) Hörde en redaktör prata om att hon hade en rätt lång lista med ord som hon sökte på i sådant som skulle ges ut, kände mig upplyft även då av att inte vara ensam om ticksen :)

Marie: Mitt skrivliv sa...

Haha, igenkänning, tänker jag och skakar på huvudet/rycker på axlarna och skrattar harklande 😄
Tycker ständigt det dyker upp nya sådana där "vad fan sysslar jag med här"-ord i texten.
Tar din lista med mig i min fortsatta redigering 👍🏻

Annika sa...

Marie: ja, man släpper ett utnött ord och skaffar genast ett annat! Kul om listan kan vara till nytta :)

Katarina sa...

Nickar igenkännande, lol. Jag trodde jag nästan aldrig använde ord som lite och ganska och plötsligt, just för att jag vet att man inte ska, och sedan sökte jag ändå - och hittademassor!!! 😲 Detvarlite av en chock.

Annika sa...

Katarina: haha :) Vilken tur att du upptäckte det :)